richmichsfantastiskaresa

Möt RichMich!


 
En gyllenbeige liten björn som föddes den 20 maj 2009 i Bondi, Sydney, Australien.
Han är 45 cm lång, väger 250 gram och har ett hjärta som är gjort av ren kärlek. RichMich bor i sverige, på Drottningkristinas väg, precis uppe vid KTH. Där bor han med sin mästare och bästa vän Richard.

RichMichs resa från Australien till Sverige var den mest spännande och händelserika resa som han någonsinn gjort. Äventyret startade i West Ryde, en förort till Sydney, där Richards syster Stephanie bor.
RichMich var sen med att packa sin väska, så det blev jättebrottom till Sydney international airport. Tanken var först att RichMich och Richard skulle ta en taxi till flygplatsen. Men med bristande tid så blev det en snabb färd på motorcyckeln istället.

 
vrrrroooooooomm!!


Väl framme på flygplatsen hade vi lite svårt med in-checkningen. Problemet var att jag inte fick ta med min surfbräda med British Airways. Men medhjälp av en snäll Indier så var jag 10 minuter senare ombokad att flyga med Qantas.
Vi gick och ställde oss i kön till Qantas in-checkning och oj vilken kö det var. RichMich började gnälla och orkade inte längre stå upp i kön. Så han satte sig på resväskan för att koppla av lite.


"Kan ni skynda på lite eller??"


Framme, äntligen.

Då var vi in-checkade och hade 4 timmar att döda. "Jag vill ha kaffe!" ropade RichMich. "Otippat..." tänkte jag lite tyst för mig själv, men gav med mig tillslut iallafall.. Det är inte bra att komma mellan Michaela, jag menar RichMich, och dess kaffe. Mot Starbucks!!



RichMich tog självfallet en mini flat white, medans jag drack min sista smoothie och 2x shot cappuccino i Australien. Flat whiten slank ner som en hal fisk men cappuccinon fick jag slänga ut efter 2 klunkar. Jag har sagt det förut, jag säger det igen, Starbucks är SKIT. Kaffet var surt, som om shotsen hade stått 30 min innan dom serverades, mjölken var bränd, smakade kokt, och skummet var bubbligare än pernillas bubbelpool. usch.

Efter lite fika så letade vi upp en internet station. Jag var nämnligen tvungen att skicka ett mail till mina föräldrar för att berätta om min ändrade flightplan med Qantas. Jag skickade snabbt iväg mailet och så skulle vi ge oss iväg innanför gränsen och gå till gatearna. Jag började gå mot pass-kontrolen, frågade RichMich; "Är du nervös för att flyga nu?"
"......"
"..... hallå, är du nervös?" frågade jag igen.
"....."
Och det var då jag märkte att RichMich var borta! Var är han?? jag gick snabbt tillbaka samma väg som jag kom. Och så hittade jag honom. Han hade sprungit tillbaka till internet stationen och satt framför facebook så klart. Typiskt.


"Jag var bara tvungen att uppdatera min status lite snabbt."

"Kom igen nu" sa jag, tog RichMich i handen och gick iväg till passkontrolen.
När vi stod i kön till passkontrolen skulle RichMich ta en bild på mig, men då kom det fram en arg säkerhetsvakt och sa "Hörru du din lilla björn, man får inte fotografera i det här området!"
Så vi gick igenom säkerhetskontrolen, utan att få fotografera, och gick sedan fram till pass kontrolanterna.
Här stod vi i säkert 45 minuter och argumenterade, RichMich hade nämnligen slarvat bort sitt pass! Vi försökte förklara att han var med mig men kontrolanterna sa att han fortfarande måste ha ett pass att resa med.
Tillslut släppte dom igenom RichMich men sa att det var på mitt ansvar och att jag måste hålla RichMich i handen under hela resan. Det fanns ju inget annat att göra, så vi tackade kontrolanterna, tog varandra i handen och gav oss av mot tax freen. Slarvigt att supa bort passet RichMich.


RichMich med mitt pass och boardingkort

Inne vid gatearna blev RichMich genast väldigt tyst. Han tittade ivrigt omkring sig, gömde sig bakom varje hörn och ringde till högkvarteret lite då och då.
"Vafan håller du på med?" frågade jag.
"Shhhhhhhhh!!!" jag spanar efter Terroristerna!
RichMich hade ju nämnligen kollat på ett 24 avsnitt kvällen innan... Och han kände sig nu väldigt agentig. Jag skakade bara på huvudet och gick iväg för att ringa några sista telefonsamtal innan flyget.

RichMich klarade sig igenom halva filmen, sen somnade han som en stock. Allt tjoande och tjimande på flygplatsen hade tagit kål på honom totalt. Han sov helaaaa vägen till Bangkok...



I Bangkok fick vi vänta i ungefär en timme på nästa flyg. Men det var bara bra för då hann vi med ännu lite mer lek!




Vi skänkte lite mynt till välgörenhet.

Vi hängde på Jim Thompson

Vi käkade på Burger King

Och RichMich sprang såklart iväg till Bailey hyllan. Igen!

Men sen for vi iväg mot London Heathrow. Resan var lång, tråkig och obekväm, men vi kom fram helskinnade iallfall.
Vi hann också kolla på Fast And The Furious 4. Den var bra... för att vara en uppföljare.


I London fick vi vänta på nästa flyg i 4 och en halv timme!
RichMich blev lite purken och pallade inte vänta så länge. Vi gick och åt igen, drack lite mer dåligt kaffe och letade upp ett väggutag så att vi kunde ladda datan.
RichMich lärde sig också hur en iPod fungerar så han satt hela tiden i London och lyssnade på Dirty South, Tommy Trash, Goodwill, Bob Marley och Kings of Leon.


Yeaaaaahhh, Groovy!

Och efter ett snabbt flyg till Stockholm var vi äntligen Hemma! Det var enormt skönt att komma hem! Vi åt skagen toast och drack brämmhults juice. Fast vi saknar redan alla i australien! Mycket! Mycket Mycket!
Speciellt dig Michitrick